Miami-Ulwarna : SeaWorld & Universal Studios – The adventure lives on

Fredag eftermiddag och jag har just varit på Publix för inhandling. Lite inför helgen men främst inför kvällens tacos. P är på resa men på flyget nu och jag tror han hinner komma hem innan små har gått och lagt sig. Ibland har han otur med en oerhört lång kö till passkontrollen, men vi håller tummarna. Under veckan som gått har jag och Ulwungarna haft det fint med både läxor och fix. Lagat Majas cykel som fått punktering, inhandlat en födelsedagspresent för Willes del som ska på party imorgon och lite annat smått och gott. Vädret har varit något mildare än tidigare och det är över 15* på mornarna nu. Men fortfarande lämnas Maja i cafeterian, så de tycker kanske det är ostadigt och kyligt ännu ett tag. Skrev ju rätt nyss till er men vi hade ju en sån fin helg i Orlando nu sist och jag har så många bilder att visa, så det blev ett litet extra-inlägg idag. Som sagt, en hel del bilder men hade lite svårt att välja, så förbered er på att scrolla 🙂

Då det är en röd dag på president Washington’s födelsedag den 15/2, så var barnen extralediga den här veckan. Lite i sista sekunden kom vi på att åka till Orlando då det blev långledigt och tänkte oss kika på SeaWorld och Universal Studios. Så på lördag morgon lämnade bilen uppfarten med packning för några dagar. Och som alltid är mammans väska alltid tyngst. Några ombyten för säkerhets skull är standard. Och skor.???

Bilresan uppåt tar dryga 3 timmar inklusive lunch och det slumpade sig att vi stannade för lunch på samma foodcort som sist. Lite svettigt att inse när jag öppnar plånboken att mitt betalkort är borta. Blir ju helt vimmelkantig. Vet inte vad det är med mig, men så himla många gånger jag förlagt det där kortet sen vi flyttade hit, eller glömt det när jag har betalat, vare sig på restaurang eller i vanliga maskiner alltså.. Har väl aldrig sprungit snabbare till bilen där och då och så lättad när jag fann det löst i handväskan. Puh. Den här gången gick det. Känner verkligen att något vill ge mig en förvarning om att hålla huvudet på skaft. Så ja, nu har jag en rutin att alltid kika i plånboken innan jag startar bilen. Haha, lätt frustrerande för mina medpassagerare, men ja, barnen får lära sig tålamod och jag behöver lugna mina nerver.

Sagt och gjort, vi nådde SeaWorld lite efter lunch och då det är en bit från Miami så känner vi att jeans och bubbeljackan är skönt att ha på sig. Området är stort och det är en himla fin park, så man förstår att de är konkurrenter till Disney World. Och vilken gulddag vi fick! Show med späckhuggare, simulerad helikopterfärd på Antarktis och inte minst det gigantiska akvariet med bland annat hajarna. Tror det sistnämnda var den bästa upplevelsen för oss alla. Så nära man var djuren och de simmade helt lugnt på sidorna, ovanför och runt oss. Barnen och vi pekade i kapp för att hinna med att se allt. Försökte ta en selfie med en haj, men han var nog inte riktigt med på det. Haha.

 

Parkerna är oftast utformade i en cirkel där attraktionerna avlöser varandra. Så även här. Och i mitten på den, ungefär före vi tog vårt mellanmål, så fanns det hundratals av rosa pelikaner. Plus paddelbåtar som oxå var pelikaner. Båda barnen pratade om de där paddelbåtarna, att de ville åka, och vi kände väl att det där såg mysigt ut. Betalade oss in och det var väl någonstans när vi stod i kön och frågade hur lång tid det här tar, som vi insåg att det här kan ju ta tid. Man får tydligen paddla hur länge man vill där ute.. Well, vi fick ialla fall tid med varandra där i kön, och tur är att mamman har med sig mellis när humöret eller kanske tålamodet sviktar. Och lite roligt var det att kika på de andra som paddlade. För det visade sig inte vara så lätt som det såg ut. En mamma med barn fick ta bogserhjälp in till trygga bryggan, då hon inte kunde lägga till. Pappan var inte till så stor hjälp från sin pelikan. Kanske var vi även lite kaxiga men det blev en rolig grej det där med pelikanpaddlingen. Och Ulwtjejernas pelikan vann racet till bryggan igen.

Sen hade vi hört talas om deras berg-och-dalbanor. Manta och Kraken. P hävdade att han hade lite problem med en förkylning som satt sig på öronen och det kunde bli obehagligt i svängarna. Och Maja var för kort. Så ja, mamman fick finna modet som inte var riktigt samarbetsvilligt. Men jag kände liksom att vi kunde ju inte ha varit här och så ville Wille åka men inte någon annan.. Så jag tog de där turerna för laget. Och jösses. Vi fick åka berg-och-dalbana.. Hahahaha, alltså vet inte vad som var värst. Den ena satt man liksom framåt med huvudet före och man åkte antingen med armar och ben hängande löst i luften eller så låg man på rygg i svängarna. Inte klokt. Och i den andra satt man visserligen normalt i, men just när vi blev fastlåsta så frågar Wille så himla artigt.”Excuse med, how many loops will it be?” ”Seven.” Kort och gott. Ja. Så vi loopade sju gånger. Och det var helt fruktansvärt. Tror jag skriker mig igenom hela åkturen. Inte vackert någonstans. Ja, så sen kände vi väl allihopa att vi var rätt klara med den här dagen. Innan vi lämnade parken ritades Wille och Maja av, som karikatyrer, vilket de båda nog tyckte var lite spännande. Tror det roligaste var att reta den andre som satt och blev porträtterad. Retstickor. Men den blev himla fin och för de små, ett roligt minne att ha med sig.


 

 

 

 

 

 

Vaknar tidigt söndag morgon, men ändå lite sovmorgon från annars. Dags att utforska Universal Studios. Liksom inför Disney, så känner vi alla detsamma inför den här dagen. Så himla förväntansfulla. Turen är med oss och även idag har vi en klarblå himmel med skön värmande sol. Vi hade preppat kvällen före, handlat hem frukost, så vi var redo för avfärd redan kl 09, och det märktes att det var fler på väg. Unnade oss valet-parking vilket skulle visa sig vara det bästa, då det blev så pass fullt på den vanliga parkeringen att man inte hade fått plats.

Att gå in på Universal är som att kliva in i en fantasivärld. Som en gigantisk shopping-gata med butiker och restauranger och biosalonger med musik från högtalarna, högt och lågt. Och allt är så inbjudande.. Alltså de är så bra på det här. Man vill bara ha mer och mer av allt liksom. Väl framme vid park-ingångarna kan man välja mellan Island of Adventures eller Universal Studios, vilka bjuder på olika teman. Vi väljer den med Jurrasic Park och Harry Potter då Wille är superpå vad gäller just den förstnämnda filmen, han har sett dem alla, och vi är väl nyfikna på den sistnämnda. Även där har vi sett igenom alla filmerna ihop med barnen, men det var ett tag sedan, så där kanske vi kan ta ett omtag. Speciellt nu när språket sitter och det inte är lika kritiskt att översätta hela tiden. Anyway, vi började bege oss och wow vilket upplägg. Som att resa till en annan värld och de är verkligen hack i häl med Disneys öga för detaljer. Oerhört mycket folk överallt, men fick ändå känslan att få plats.

 


  

Vi startade upp med Jurrasic Park delen och Wille tror jag kan alla dinosaurier. Båda var sen sugna på en tur i linbanan, men det visade sig att då var det en förälder som skulle åka med ett barn, plus att Wille var för lång, den var utformad för mindre barn. Så Maja och jag hade nog kunnat ta en tur, men så fick vi höra att kön var 45 min lång redan, så då hoppade vi över. Lite längre fram passerade vi en sorts flumride. Vi såg slutet på den, när själva flotten kommer ut och störtar neråt i vattnet. Det föll sig lite oplanerat naturligt då att åka den, eftersom vi inte tog den tidigare. Kanske var lille Lorden mest på, och ja, eftersom det enda som kunde hända var att bli våta, så sa vi ja. För säkerhets skull inhandlades vattenponchos, så blöta skulle vi väl ändå inte bli. Kanske anar ni vart jag är på väg. Och det är väl här det går lite fel. Wille var övertygad om, att de som satt fram inte blev blöta alls när han hade tittat. Och när de frågar oss i kön, är ni fyra och vill sitta fram? Så sa vi ja. Hahaha, borde börjat ana oråd. Icke. Så smidigt tyckte vi, inte så lång kö alls ju. Haha, ingen som ville sitta längst fram ju!! Well, vi satte oss och jag var lite oroad över mina fina nya sneakers, men kunde hålla dom från vattnet. Väl inne i själva vattenparken var det ju hur snyggt gjort som helst med dinosaurier högt och lågt med filmmusiken i bakgrunden. När vi väl närmade oss slutet var jag ordentlig som attan och täckte över mig själv ordentligt. (!) Vet vi tjoade och ropade att nu blir det blött snart men tittade inte om hur de andra hade täckte huvud osv.. Alltså det där stupet kändes så långt. Kanske extra långt för att jag blundade och man inte såg när själva landningen kommer. Hahaha. Alltså man blev ju helt tokdränkt med vatten!!! Och jag hör hur Maja ropar till och Wille och P bara skrattar. P hade inte ens satt på luvan liksom. Hahaha. Stackars Maja hade på något sätt dragit sönder sin vid halsen, så allt vatten kom ju innanför ponchon.. Hon var inte nöjd kan jag väl säga. Men vi skrattade ju allihopa samtidigt. Hela flotten skrattade faktiskt, kanske mest åt oss längst fram. Haha. Jaja, som tur var fanns det en sorts lufttrumma som körde ut varm luft, så där ställde sig hela familjen och torkade upp efteråt. Ingen aning om vad den kostade. Men man fick stå ett bra tag. 🙂

Efter det lilla våta äventyret tog vi oss till Jurrasic Park-observatoriet med utformning som ett museum och små var superglada för att få se och prova på allt som fanns. De hade dinosaurieägg som man kunde röntga och även få se kläckas plus datorer som skapade dinosaurier med en mänsklig avbild. Fingeravtryck och ansiktsfotografering. De hade tom. en person som då spelade sig vara en forskare på plats och berättade om utgrävningar och forskning.

Mot Harry Potter bar det av sen. Och det var nog den enda delen av parken som var tok-tjock med folk. Man tog sig liksom ingenstans. Främst var det väl svårt för barnen att se något, men det gick fint ändå. Aldrig har vi väl märkt av så många vuxna och barn vandra omkring med trollkarls-kappor, hattar, trollstavar, runda glasögon mm. De hade gjort allt så identiskt med filmen. Till och med att man kunde utföra en trolleriformel med staven, så växte exempelvis en blomma upp på andra sidan fönstret. Vi tog en lunch i lä och sol i Harry Potters lunchmatsal, skön vila, innan det var dags att ta sig vidare för både stuntshow och en guidad tur inne i Posedions tempel, som då skulle visa sig bli anfallet av den onda guden mot den gode Poseidon. Det var gjort riktigt bra, med brinnande eld och facklor, spökliga röster, skuggor och filmvisning på väggarna, samtidigt som man tog sig från det ena tempelrummet till det andra. Tills den goda guden Poseidon fick sin tre-egg åter och alla på första raden blev dränkta med vatten. Den här gången var jag uppmärksam och vi stod längre bak. Lesson learned.

Även här finns det självklart åkattraktioner. Men den här gången backade vi alla. Osäker om Wille-kille var sliten, eller så var det faktiskt för att just de här turerna var lite väl magtsarka vad gäller fart och loopar. Vi stod och kikade på dem, och ja, jag var ändå på att åka, men eftersom ingen annan var sugen så kändes det ändå bra att vi stod över. Då får vi ju en anledning att komma igen, både då Hulken oxå var under uppbyggnad, vilken vi oxå hade hört talas om var en bra tur att åka. Lite glass och smoothie till barnen och varsin Stawberry Margerita till mapas, så kände vi nog att vi var klara. Väl vid hämtning av bilen blev vi påminda om att just det, det är ju Alla hjärtans dag, då alla som fick sin bilnyckel åter oxå fick en ros. <3

Så ja, dagarna var himla lyckade på vår lilla minisemester. När vi frågar barnen så var väl det oväntade det som gjorde mest intryck. Eller mer det oplanerade. Alla har vi olika favoriter från dagarna, och det är ju faktiskt det bästa. Alla har fått med sig sina minnen och tillsammans har vi upplevt massor. Och det stämmer verkligen, det som stod skrivet på muren när vi lämnade parken – The adventure lives on.

Började som sagt skriva det här under lunch och har sen fått till några stunder här och där under eftermiddagen och kvällen. P kom väl hem lagom mör, med två timmar i passkön som pålägg till tio-timmars flighten, för ett litet tag sen. Men vår fredag höll planen. Efter skolan for vi till The Falls för yoghurtglass, sen skönt häng innan det var dags för tacos och Fångarna på fortet. Fredag är verkligen bästa dagen!

  
Nu är det dags för helg och jag önskar er alla en riktigt skön sådan. Vi hörs snart igen!

Miami-pirr på!

 

 

 

One Comment

Blir så glad att höra från er :-) Tack för er hälsning!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.