Miami-Ulwarna: I ett svagt mamma-ögonblick

I ett svagt mamma-ögonblick. Lovar jag baka bullar idag. Helt uppåt väggarna. Det är ju liksom en skoldag. Och för mig är hela processen ett Mount Everest. Varje gång (kan räknas på en hand) jag står mitt i smeten frågar jag. Varför gör jag det här.. Är verkligen inte den personen. Men. Båda Ulwungarnas matteläxor blev gjorda med support från bagar-mamman mellan jäsningarna. Inte alls förvånad då att första omgången bullar inte fick någon färg, då jag glömde pensla på ägg. Men goda blev dom och Ulwungarna mumsade lyckligt.

I ett svagt mamma-ögonblick. Ger jag ok till lillan att hon får göra om en tröja. Vilket förklarades genom att kika på youtube där inspirationen kom ifrån. Så vi åker först och handlar specialpapper och en ny vit top. Vi går noggrant igenom många (!) av våra bilder på vår tidigare underbara katta Flisan (vi fick nöjet att ha henne under sina sista 4 år-hon blev hela 14 ❤️?) Sen printas det och klipps det och stryks och rivs bort och tvättas och torkas. Dags sen för att klippa remsor vilket hon nästan klarar själv och på egen hand knyter hon ett himla snyggt mönster av remsorna. Pricken över i blir några drag med tygpennorna. Resulterar i ett scharmigt och snyggt exemplar av en cool sommartopp. Mamman är då helt färdig. Men lillan överlycklig och planerar nu nästa design.

I ett svagt mamma-ögonblick. Från för länge sen. Så lovade jag barnen att de fick sova hos mig när P var bortrest. Än idag det bästa dom vet. Och jag med. Men det börjar bli lite trångt.. Nu snart dags för mig att krypa ner mellan dem. För han är åter på fredag. Och jag känner verkligen. Att de svaga mamma-ögonblicken, stärker och ger. Mest tillbaka. ❤️